Jag har nu fått andra omgången av första kuren, dvs dag 8.
Jag fick någon typ av reaktion på cellgifterna för jag var grönvit i färgen och min mage svällde upp på något konstigt sätt. Vi var oroliga för att jag blödde någonstans, men det verkade inte så.
Vi hade ett samtal med ytterligare en mycket sympatisk läkare som dessutom är mycket insatt i denna dåliga diagnos. När jag hör hennes ord blir jag full av förhoppning. Jag har många frågor… och hon hade många bra svar på dem.
Hon berättade att man eftergranskade PAD (det som man skrapat ur från min livmoder och tittat på i mikroskop) från Uppsala och man kommit fram till att det ”endast” är Choriocarcinom och inte med inslag av Placental site tumour som man varit inne på förut. Det är väldigt bra. För då är prognosen så mycket bättre!
Man hade tydligen sett något litet på skiktröntgen på min lever. Det visste jag inte om. Därför beställde man ultraljud på levern och den undersökningen gjordes idag. Den visade att jag inte hade några metastaser till levern. Det man kunde se var ett par kärlnystan och en liten cysta. Sådant som hälften av oss går omkring med. Skönt!!! Metastasering till levern hade inneburit att man varit tvungen att rådfråga ett center i London hur man skulle gå vidare.
Skiktröntgen av hjärnan som gjordes på nyårsafton visade sig inte vara tillräckligt tillförlitlig för att säkert utesluta metastaser i hjärnan så därför gjordes idag också en ny sådan undersökning. Som tur var så är min hjärna också fri!!
Lymfkörteln som man stuckit i, i ljumsken, var endast fettvävnad. Skönt!!
Dessutom gjorde man en undersökning av min vad för att utesluta djup ventrombos (propp) och det var som vi ju redan trott, ingen propp.
Idel bra besked idag!
Nästa vecka ska man göra en undersökning av min ryggmärgsvätska för att se om det skett någon ”mikrometastasering” dit. I vilket fall som helst så kommer man att ge cytostatika in i ryggmärgsvätskan vid tre tillfällen i förebyggande syfte.
Nu har jag alltså klarat av första kuren. Jag mår bra. Är antagligen pigg på kortisonet som jag får för att förebygga illamåendet. Det trappas nu ut.
Johan skulle ha börjat jobba idag igen efter jullovet och jag skulle haft Kick-Off för instruktörerna i helgen, men det klarade de själva. Till och med utbildningen i februari kommer att gå som vanligt, men med Erika som utbildare istället. Hon är en av mina mest erfarna instruktörer och var dessutom med på den senaste utbildningen så hon har all erfarenhet som krävs. Hon har redan hunnit bli godkänd utbildare av Svenska Babysimförbundet.
På söndag ska jag tillbaka igen till Karolinska för kur 2. Till dess ska vi försöka leva ett vanligt familjeliv.
Och i morgon ska jag prova ut en peruk.
Läs även andra bloggares åsikter om choriocarcinom, placental site tumour, metastaser, cancer, spridning, cellgifter, peruk, tappa håret, Babysiminstruktörsutbildning, skiktröntgen
